©Sonic / Sampler Media AB 2000-2016 | All rights reserved | Sonic, Box 466, 129 04 Hägersten, Sweden | +46 (8) 702 15 50

annons:
Banner

annons:
Banner

annons:
Banner

I en klass för sig
Av Marimba Roney   
Fredag 6 november 2015, 14:42

eriklundin.pngErik Lundin står med efterlängtade EP:n »Suedi« - ute i dag! - för ett av årets mest hyllade svenska släpp. Till Sonic #82, från i juni, träffade Marimba Roney och fotograf Lina Haskel killen som har kallats »Sveriges bäste rappare«. Det blev ett samtal om texter, orten och perfektionism.

 

När Erik Lundin, då under artistnamnet Eboi, dök upp som gäst hos Adam Tensta för första gången för åtta år sedan, och senare släppte egna låten »Immigrants«, var det om honom alla snackade. Adam Tensta säger att Erik är Sveriges bäste rappare.

Själv är jag benägen att hålla med. Under åren som följt har Erik, solo och tillsammans med sin klick RMH (Respect My Hustle), fortsatt att leverera rap i en klass för sig.

Hemma hos Erik Lundins pappa i köket i Husby står en gryta med domoda och puttrar. Pappa Momodou Banda bjuder på en »lyxvariant«, i stället för traditionell med kyckling är det med kosvans. Han berättar historier om när Erik var liten och hur han kunde höra när andra familjer - som inte förstod att Momodou behärskade bland annat engelska, svenska, mandinka, franska och spanska - sa rasistiska saker om hans barn.

Det är ingen slump att vi befinner oss just här. Erik Lundin har bestämt platsen. Det finns en tanke med allt han gör nu inför sitt första officiella släpp under sitt riktiga namn. Från texterna, låttitlarna och omslaget till var intervjuerna ska ske. Jag ställer frågan som jag vet att han fått under många år och dragit sig för att svara på: Varför har det tagit sådan tid? Nu svarar han.

- För att jag har jobbat, pengar måste in. Musik har jag gjort hela tiden men utan att hitta vad jag vill göra. Jag tycker om olika sorters musik, har experimenterat. Men så hoppade jag in i studion med producenten Mats Norman [Lilla Sällskapet, Mash Up International] och det var bra synergi mellan oss. Varje nytt steg blev en aha-upplevelse. När jag började med ep:n märkte jag att jag berättade min historia, vår historia, Sveriges historia. Eftersom jag nu rappade på svenska kände jag att det här är Erik Lundin, något större än mitt vanliga smeknamn och rapnamn Eboi.

Nu är namnet Eboi inte skrotat, han använder det fortfarande när han kör på engelska. Eriks första tilltalsnamn är Ibrahima. Hans mamma är svensk, pappa från Gambia.

 

Erik Lundins EP »Suedi« upplever jag som ett testamente över en generation. Titelspåret är en personlig resa som börjar med en födelse, ett oskyldigt barn, som på grund av rasism och segregation söker sig till utanförskap som blir en tillhörighet och som genom fortsatt identitetssökande kommer till slutsatsen att han är en »suedi« och att det numera finns andra suedis som vanliga svennar i samhället och även på högre positioner.

- Erik Lundin är inget konstprojekt, ett taget namn för att väcka en debatt, säger han. Det är en historia som säger att nu får det vara nog. Jag är en svartskalle i vissas ögon, svenne i andras. 2015 kan man se ut så här och heta Erik Lundin, och inte för att jag är adopterad. Det provocerar många, även blattar. Men jag bestämmer själv vem jag är. Plus att det är lättare att skaffa jobb med svenskt namn så jag hoppas att EP:n blir lite personlig PR så att jag lättare blir anställd, säger han och skrattar, även om det sägs av någon som har fått lära sig den sanningen den hårda vägen.

Med släppet kommer det även ett lexikon. Erik har inte kompromissat med språket, utan använder ord som talas mellan honom och hans vänner, ord som kan vara specifika inte bara för Stockholms förorter utan för en viss tunnelbanelinje.

- Det är medvetet, säger han. Jag ser mig själv som en griot som berättar om samtiden och som för berättelserna vidare till nästa generation. Historien måste berättas ärligt, precis som den utspelade sig. Texterna är väldigt nakna, som fem privata telefonsamtal. »Suedi« är en biografi för alla med liknande bakgrund, i orten, på landsbygden, i city, och på den här generationens språk. En gång på hela EP:n säger jag ordet »jobba», i stället använder jag »drifta« eller »trabba«. Inga säger till exempel »dessa« i orten. Rappare gör det bara när de vill vara poetiska eller göra det mer tillgängligt för alla.

- Jag hade kunnat skriva texter med mer väl kända slangsynonymer, säga »brushan« i stället för »abi« som de flesta andra rappare. Jag förstår att man anpassar sitt språk i livet. Jag pratar inte så här om jag går in på banken. Men musik är en konstform så varför anpassa sig där? Jag vill göra det här för de som är med i historien, inte de som är utanför. Om du inte är redo för det har jag förståelse. Det är samma person som inte heller är redo för orten, som inte skulle åka hit för att se hur det är. Men är du intresserad kan du ta hjälp av »Suedi«-lexikonet.

 

Erik Lundin kan inte placeras i ett fack. Rör sig mellan olika världar. Gick i waldorfskola, är civilekonom, har varit nominerad till årets säljare, pratar en del mandinka, har uppträtt överallt från Dakar till Miami, har spelat på modefester, svartfester och tidskriften 10tals poesiafton samt hänger hemma i orten med sina gamla vänner. Eriks första skivor var Europe och Michael Jackson, han fick med sig Baaba Maal, Youssou N’Dour och Bob Marley hemifrån samtidigt som han gillade eurodisco. Han rappar över elektroniska housebeats, dubstep, amerikanska Söderns hiphoptakter och reggae-influerade rytmer, har samarbetat med Elliphant, Daniel Adams-Ray, Little Jinder, Million Stylez, Parham, Marcus Price, för att nämna några, och skrev en makalös egen version av Kents »La Belle Epoque«.

Det är svårt att välja ut enstaka rader för att påvisa Erik Lundins begåvning. Även om hans ordförråd och rim är exceptionella besitter han en oerhörd förmåga att bygga en helhet, över en vers eller en hel låt. Han har av andra journalister liknats vid Nas och det är en adekvat jämförelse. Båda två äger en särskild talang för lyrik, men kan också trovärdigt röra sig mellan personliga berättelser, viktiga samhällsbetraktelser och finurliga texter om fest, skryt och tjejer.

Vi samtalar kring hur Sverige fortfarande har svårt att se på konstuttryck från orten som riktig konst.

- Det är för annorlunda och nytt. Det säger en del att folk i Sverige måste lyssna på ett svenskt album, på svenska, med en ordlista. Att man inte har tagit till sig konsten beror på att man inte har tagit till sig hur det ser ut i orten. Segregationen, oförståelsen och oviljan till integration. När The Latin Kings kom fram sas det »Tror ni att ni är i Chicago?«. Sedan i dag står alla: »Kolla, det har blivit som Chicago här!« Vi har sagt det i tjugo år, från The Latin Kings till Erik Lundin, men det är ingen som lyssnat. Vi har vetat hela tiden. Stegvis har det blivit värre och värre; från bråk, stök, rån, till kniv, pistol och det peppras ner folk med automatvapen. Det är inget som vi tycker är konstigt. Men varje gång man har försökt att förklara har folk förminskat det och sagt »åk till ett riktigt getto, åk till favelan«. Det kommer att komma en dag när det sägs »Det är som favelan här!«. Så om du inte vill lyssna på min EP för att du inte förstår den kommer du aldrig förstå när du läser i tidningen om att tre personer blev skjutna i Malmö i går.

 

Det breda ordförrådet har Erik Lundin främst fått från sin mamma och från uppväxten med en mormor och morfar som pratar en svenska som många andra unga svenskar i dag knappt skulle förstå. När Erik gick på mellanstadiet och Bone Thugs-N-Harmony och Tupac kom in i hans liv kunde han sitta i timtal och översätta rim, lusläsa lexikon, synonymer och antonymer.

   - Skriver i huvudet gör jag hela tiden. När du sa »en generations testamente« klistrades det fast. Hör jag något som låter fett så ctrl + copy, sedan finns det i banken. Jag samlar på tankar och idéer och skriver ner dem i min telefon. Jag freestylar inte, går inte in i båset och efter tjugo minuter är klar med en låt. För även om du kan skriva den på en kvart kommer den att finnas där för resten av ditt liv. Jag har alltid varit perfektionist. Det är viktigt att få det korrekt, oavsett om det är uttal, låttexter, mejl eller meddelanden till vänner. Grammatiskt men också med slang eller där det ska vara grammatiskt fel.

Vad är din svaghet?

Det blir tyst. Tyst länge. Han börjar skratta åt tystnaden.

- Hur får du tyst på Erik Lundin? Fråga honom vad hans svaghet som rappare är. Jag ser det som en mild svaghet även om det nog är en styrka att jag kan sitta och revidera en text eller låt hur länge som helst innan jag lämnar den ifrån mig. Det finns alltid fem versioner på mina grejer. Även om en tagning är asbra vill jag göra om det. Jag hittar alltid något som kan bli fetare. ■

 

 

Röster om Erik Lundin

 

Adam Tensta

artist

- Erik berättar en historia som väldigt många av oss kan känna igen sig i och har tampats med, historien om att vara blandad, att ha en vit svensk förälder och en svart förälder. Han är en sådan bra rappare för att han målar tydliga bilder, och aldrig gör det på standardvis, lämnar inget åt slumpen, det är kirurgisk precision. Han är tekniskt den bäste men det tycker jag egentligen är ointressant, utan det handlar om att bli träffad och det blir jag av honom.

   - Erik var med på min första turné redan 2008. Jag har följt honom genom många faser. Alla vet att han är den bäste, men du måste släppa grejer också. Så det är väldigt befriande att det äntligen kommer att hända. Han är dessutom ödmjuk, trevlig och smart.

 

Little Jinder

artist

- Jag hade sett honom ute på klubbar och tyckte att han var grym, gillade hans flow, så när han frågade om jag ville vara med kändes det självklart. Han tilltalar mig, han har karisma och ett uttryck som gör att man lyssnar på vad han säger. Han är direkt och »real«, det är inget fjantigt. Vi var aldrig i studion tillsammans och spelade in samtidigt, men han är enormt kärleksfull och peppande till det man gör så det gav mig ändå mycket.

 

Victor Linnér

komiker och barndomsvän

- Vi lärde känna varandra i Bromsten, när vi var tolv-tretton år gamla. Han har alltid varit extremt duktig och talangfull på att sätta ihop ord, en riktig ordsmed. Jag minns att jag då tyckte att han var väldigt bra på engelska och basket. Var övertygad om att han skulle bli basketproffs i USA. Erik är godhjärtad, empatisk och envis.

  - Som rappare är han perfektionist, men inte privat. Han kan fråga om feedback. Jag är ingen expert men kan vara väldigt kritisk när det kommer till musik, och oftast tycker jag det låter bra - han släpper aldrig igenom något för enkelt och dåligt.

 

egenbanner_sonic89.jpg
annons:
Banner
annons:
Banner
annons:
Banner
annons:
Banner
annons:
Banner