Varg: Nordic Flora Series Pt. 3 – Gore-Tex City






Suggestiv och mörk elektronisk musik, där stråk av ljus sipprar in.

Jag vandrar tillbaka i tiden. Tänker på utgåvor på det tyska skivbolaget Mille Plateaux, särskilt samlingarna, och allt med Wolfgang Voigts GAS-projekt. Musik som var nydanande på flera sätt och som var soundtrack till några år i slutet av nittio- och början av nollnolltalet. Jag vet inte i vilken utsträckning Jonas Rönnberg (Varg) och Abdulla Rashim som driver skivbolaget Northern Electronics är påverkade av ovan nämnda namn, och annan minimalistisk techno från samma tid, men det finns helt klart kopplingar. Samtidigt som musiken känns personlig och samtida.
Rönnberg/Varg gjorde mig förbryllad under en Ideal-kväll i Göteborg härom året när han samplade Jimmie Åkesson och mixade ihop röstfragmenten med stämningsfulla melodier och dova rytmer. Kritik mot SD, antar jag, men det var svårt att greppa vad han ville säga. Otydligt. Oklart. När jag nu ånyo tar upp kontakten är jag djupt fascinerad – av nya plattan och av mycket som han gjort tidigare. Det finns en hel bunt skivor att dyka ned i.
Musiken är inte helt instrumental, röster dyker upp i flera låtar, konstnären Chloe Wise pratar om kropp och konst – det är intressant, passar in på något sätt. R’n’b-sångaren AnnaMelina sjunger i »Blue Line (112 Rådhuset)« och Yung Lean rappar i »Red Line II (127 Sätra C)«. Inslagen av r’n’b och hiphop vidgar Vargs musikaliska universum utan att integriteten minskar. Flera låtar har liknande titlar – påverkade av kollektivtrafik, tunnelbanans sträckning, i Stockholm och Tokyo. En annan låt »utspelar sig« mellan Östermalmstorg och Vårberg. Det avslutande spåret rör sig runt Sergels Torg och Drottninggatan.
Rönnberg/Varg, som innan han började göra elektronisk musik fascinerades av black metal, har nosat på geografiska platser tidigare. En av de tidigare skivorna heter »Ursviken« efter stadsdelen i Skellefteå där han växte upp.
Gore-tex-temat förstår jag inte dock. Natur kontra stad, kanske? Syntet kontra hud? De tidigare delerna i serien har undertitlarna »En ros röd som blod« och »Heroine«.
Suggestivt. Mörkt, men stråk av ljus sipprar in. Ibland är musiken mjuk. Jag är fast. Vill inte lyssna på något annat.




Relaterat

GAS: Narkopop
Brian Eno: Reflection