Young Thug: No, My Name is Jeffery




9
av 10
  • Artist
  • Young Thug
  • Album
  • No, My Name is Jeffery
  • Bolag
  • 300/Atlantic/Warner


Han är poet, gettosamuraj och världserövrare. Och: han får Tony Ernst att skriva haiku.

9 haikus encircling Young Thug’s »No, My Name is Jeffery«

 

wordsmith, true poet
his rhymes are like dancin’ leaves
and that dress, that dress

 

fall is coming, yes?
Young Thug’s late August mixtape
conserves the sun’s warmth

 

they all booed OutKast
then came Gucci, then came Thug
the South has risen

 

Thug’s voice the leader
the songs his »little orphans«
no man can reach him

 

he devised his style
to be free, thoroughly free
Jeffery Lamar

 

summer sun sets fast
he’s ATL’s rising son
Young Slime Life, at heart

 

dress, parasol hat
hiphop’s flamboyant peacock
a visionary

 

stoner, gang banger
but the name change shows remorse
sweet Jerrika smiles

 

Mama Duck’s lil’ kid
roamin’ through Jonesboro South
Thug’s now emperor

 

en sorts förklaringsmodell till textmassan härovan: jo, jag har ägnat den senaste veckan åt att lyssna sönder »No, My Name is Jeffery«, men när högborne redaktören Mr Pierre Hellqvist Esq. frågade om jag inte också kunde recensera densamma, så lyckades jag inte samla tankarna till någon sorts enhetlig anmälan, det gick inte bara, det gick inte
vad ni får är nio Jeffery-haikus, skrivna enligt klassisk japansk modell, där stavelserna är 5-7-5 på de tre raderna, där årstidsmarkeringen är med men snarare antyds än skrivs rakt ut, och där sista raden står i en enklare juxtaposition till de två första, en s k »kireji«
varför haikus? jag satt med penna och papper – ja, jag är fortfarande så pass analog – och förde anteckningar när jag lyssnade på det här mixtejpet, och musiken och Thuggas röst formade orden till haikudikter, jag svär det var han som ledde pennan, det är det här han gör med en, saker ingen annan rappare gjort, han är poet, gettosamuraj, världserövrare
jag borde ha skrivit om omslaget, hur det i ett enda slag svepte bort en hel förstockad bransch från bordet, krasch ner på golvet bara, Jeffery Lamar Williams i italienske Alessandro Trincones viktlösa, oemotståndliga, hyperbola dress, ett genreöverskridande statement som fick Erykah Badu att utbrista på twitter »Amazing Thugger. Reminds me of a certain ATLien I know«
en sista sak innan jag stänger dörren här: jag träffade Young Thug i fjol efter hans konsert i Köpenhamn och det var på många sätt en omskakande upplevelse, ni läste säkert om det i Sonic nummer 83, men jag vill för sakens och tydlighetens skull återpublicera hans svar från när jag frågade om vad folk säger när han kommer i sina udda kläder:
»du är bög! du är en skitunge, du är en hora, du är fattig, du är värdelös. jag hatar dig, jag älskar dig. jag önskar att jag vore du. du är sämst, du är bäst. det är allt möjligt. men det är alltid mer hat än kärlek. men det finns inget hat, eftersom hat är kärlek. man fattar det när man är vuxen. om du har tillräckligt med energi för att hata något så älskar du det. men jag behöver inte bry mig, eftersom jag är så fruktansvärt rik. ingen kommer åt mig«




Relaterat

Hiphopens vardagsrealism