©Sonic / Sampler Media AB 2000-2016 | All rights reserved | Sonic, Box 466, 129 04 Hägersten, Sweden | +46 (8) 702 15 50

annons:
Banner

annons:
Banner

annons:
Banner

Fyra i brytningstid
Av Martin Theander   
Torsdag 5 maj 2016, 07:25
TIPS

fyra2009NY.pngMot slutet av 2009 gjorde vi som vi brukade göra i slutet av varje år: vi samlade fyra artister som på olika vis hade satt sin prägel på musikåret. Den här gången blev det Anna Järvinen, Peder Stenberg från Deportees, Amanda Jenssen och Olle Ljungström. Martin Theander ställde frågor, Emma Svensson plåtade och det utmynnade i tio sidor i Sonic #50. När Olle Ljungström nu tyvärr har lämnat oss påmindes vi om den här fina pratstunden som rör sig från ämnen som nollnolltalet och bloggar till barn och riderkrav. (Spana förresten gärna in vår Olle-spellista och Niklas Elmérs utförliga intervju med honom från 2012.)

 

Fotostudion på Årsta Skolgränd sjuder av aktivitet, medan något som börjar likna snö faller i grådiset utanför. Emma Svensson har fullt upp med att få sina objekt att platsa på bild: Amanda Jenssen, Anna Järvinen, Olle Ljungström och Peder Stenberg. I detta slutskede av 2009 (och nollnolltalet) cirklar de fyra runt det stora, ganska runda, mötesbord där bullar, pålägg, smågodis och annat lockar.

   Olle är uppspelt, trots att han går med käpp i sviterna efter en allvarlig fotskada, trots att han måste injicera insulin mot sin sockersjuka stup i kvarten. Han ska för första gången i sitt liv åka till USA dagen efter denna rendezvous. Amanda, som kramar en Julian Casablancas-vinyl, är mitt uppe i sin andra albumutgivning och allt som hör till en sådan. Peder är lycklig för Deportees spelningar den senaste tiden, men kan inte sluta prata om filmen om Anvil. Anna har en annan slags närvaro, påtaglig men mild och respektingivande på en och samma gång.

Läs mer...
Olle, en spellista
Av Sonic-redaktionen   
Onsdag 4 maj 2016, 22:46
TIPS

olleL.jpgDet går att ringa in Olle Ljungström på alla möjliga vis. Men i slutändan säger hans ord och musik det mesta som behöver sägas. Mer om Olle här på sajten de närmaste dagarna. Och missa inte Niklas Elmérs väldigt läsvärda intervju från #65/2012.

 

Läs mer...
Så mycket bättre
Av Niklas Elmér   
Onsdag 4 maj 2016, 13:18
TIPS

olle65.pngTidigare i dag nåddes vi av det tråkiga beskedet att Olle Ljungström har lämnat oss, femtiofyra år gammal. Det kommer bli tomt utan en av svensk popmusiks smartaste, bästa och mest sköra artister. Inte minst som textförfattare var han unik, med ett helt eget språk och tilltal. Hösten 2012 hälsade skribent Niklas Elmér och fotograf Thomas Wal på hos honom (artikeln publicerades i Sonic #65). Då hade Olle tack vare sin medverkan i TV-programmet Så mycket bättre fått en pånyttfödelse, hittat något som liknade harmoni på landet i Västergötland och höll på att färdigställa albumet »Släng in en clown«. Svårare tider skulle följa, men den berättelsen är en annan.

 

»Vi är vad vi låtsas vara, så vi måste vara försiktiga med vad vi låtsas vara.«

KURT VONNEGUT, »MODER NATT«, 1961

 

»Jag spelar vanlig

Precis så vanlig som folk är mest

Jag spelar vanlig

Men hur är det nu människor gör?

Vad är det dom gör?

Vad gör ni?«

OLLE LJUNGSTRÖM, »Jag spelar vanlig«, 1993

 

Olle Ljungström tänder den första av ett oräkneligt antal cigaretter och kisar nyvaket ut genom fönstret mot en till synes tröstlös oktoberhimmel.

- Så här ser min relation till offentligheten ut numera, säger han och hytter mot mig på stolen mitt emot med cigaretten. Det är inte så att jag inte uppskattar uppmärksamhet längre. Men om det enda man vill ha ut av livet är att umgås med halvinspirerande människor på smarta partyn runt Stureplan, då bosätter man sig inte här. Man kan göra det, visst, men det är förmodligen inte en särskilt fruktbar strategi.

För fem år sedan lämnade Olle Ljungström Stockholm, staden där han föddes och växte upp, för Gräfsnäs, en pittorest by drygt två mål norr om Alingsås i Västergötland. Efter att under åttio- och nittiotalet befunnit sig mitt i offentligheten, först som sångare och gitarrist i det mytomspunna rockbandet Reeperbahn och därefter som lika mytomspunnen soloartist, fann han sig plötsligt vid ett vägskäl.

Läs mer...
Hag, kronologiskt
Av Sonic-redaktionen   
Onsdag 4 maj 2016, 07:22
TIPS

hagkeps.jpgSent omsider kommer här Merle Haggard-spellistan (Prince bortgång och ett nytt nummer som måste sparkas i gång har bidragit till förseningen).

Vi gjorde ingen spellista med deep cuts som vi tidigare har aviserat - de finns med här, förstås, men den här spellistan ger snarare en kronologisk översiktsbild av hans gärning från singeln »Sing a Sad Song« 1963 till fjolårets Willie Nelson-samarbete på albumet »Django and Jimmie«. Hits, halvkända låtar, obskyra saker, covers, det ömma och det bryska, det medkännande och det uppviglande, det storskaliga och det nedtonade, hela Hag-paletten.

Hag, som ju lämnade oss den 6 april, var en tuff jävel men långt ifrån bara det. Han kunde bättre än de flesta uttrycka de största av känslor och de mest omskakande händelser med ett synnerligen ekonomiskt språkbruk. Gång på gång under drygt femtio års tid borrade han sig ner i vad det innebär att vara människa, han visste det mesta om utsatthet, desperation, längtan och skuld, och i kombination med skarpt melodisinne och essentiella bandledaregenskaper tog han allt detta längre än någon annan countryartist lyckats med. Han var en traditionalist som vägrade att hålla sig till countrymusikens mest givna regler. Från sin bas i Kalifornien rörde han sig kanske sällan utanför ramarna men ville gärna vidga dem och påminna om genrens nära släktskap med inte minst jazz och blues. Eller så här, countrymusik blev aldrig större än vad den var i händerna på Merle Haggard. Den här spellistan ser nog till att verifiera just detta. (Missa förresten inte vår långa Hag-artikel från #53 eller »Alla sjunger Hag«-spellistan!)

Läs mer...
Tio videor just nu: Skepta, Hurula med flera
Av Sonic-redaktionen   
Söndag 1 maj 2016, 21:16
TIPS
Amanda Mair: Wednesday


Läs mer...
Basia Bulat-tävling!
Av Sonic-redaktionen   
Fredag 29 april 2016, 10:16
TIPS
basiab.pngVärldens bästa Basia Bulat befinner sig just nu på en europaturné som i morgon tar den multibegåvade kanadensiskan till Stockholm, närmare bestämt en spelning på Kägelbanan. Ja, det luktar Kägelbanan-klassiker á la Ryan Adams 2000, My Morning Jacket 2003 eller The Libertines 2003 lång väg. Och nästan bäst av allt? Att Sonic sitter på två biljetter för utlottning. Du har chans att ta hem båda dessa plåtar genom att till redaktionen@sonicmagazine.com mejla in hyfsat rätt svar på följande fråga: Är varje år ett bra musikår? Medan du grunnar kan du förresten se våra magnifika Sonic Sessions med just Basia Bulat.
Frihetsgudinnan
Av Niklas Elmér   
Onsdag 27 april 2016, 12:28
ÅSIKT

bey.pngBeyonce är tillbaka. Niklas Elmér hör ett album om nutidsmänniskans tröstlösa kamp för självständighet.

 

Vad jag tänker på när jag tänker på Beyoncé Knowles: självbevarelsedrift.

Hennes karriär sträcker sig numera över knappt två decennier. Under den tiden har hon har gått från artist till symbol, från att representera sig själv till att representera andra, och i kraft av sin räckvidd etablerat sig själv som en av vår tids viktigaste kulturpersonligheter. Men självbevarelsedriften, impulsen att freda sig själv och andra från det som bryter ner och sliter isär, har förblivit utgångspunkten för hennes musik och texter. Självbevarelsedriften är den kärna mot vilken hela hennes offentliga liv graviterar.

Läs mer...
Prince, en videokavalkad
Av Sonic-redaktionen   
Söndag 24 april 2016, 20:12
TIPS

I Wanna Be Your Lover (1979)




Läs mer...
Syret i en andefattig värld
Av Jenny Sörby   
Söndag 24 april 2016, 10:26
ÅSIKT

princeheelsNY.jpg»Det är som om Mozart har dött«, sa min bättre hälft när det blev känt att Prince gått bort.

  Jag vet att alla just nu tävlar om att komma på adjektiv som beskriver Prince betydelse, men det ligger verkligen något i liknelsen. Prince var ett geni i ordets sanna bemärkelse, och som sådan förhöll han sig till sitt eget exklusiva universum. Det är just det som golvar mig med Prince. Han var så fullkomligt bortom alla banala småsaker som mänskligheten är upptagen med att drunkna i och förgöra sig själv kring. Han gav syre till en obegripligt andefattig värld.

  Jag minns inte alls när jag förstod det där, och att Prince med sin kompromisslösa individualitet var någon jag kunde hålla mig i när känslan av att inte passa in i en svensk småstad tog över. Men jag minns att jag snubblade över »Dirty Mind« hemma hos en kompis storasyster som barn och kände något helt annat än när jag lyssnade på »Thriller«.

Läs mer...
Sin egen kreation
Av Pierre Hellqvist   
Lördag 23 april 2016, 13:58
ÅSIKT

princeklubba.jpgEn skribent liknade en gång det här att intervjua Prince vid att försöka skaka hand med en skugga.

Omöjligt.

Lite samma sak blir det när hans begåvning ska ringas in.

Omöjligt.

Han rörde sig på en helt annan nivå, i en helt annan hastighet, i en helt annan omloppsbana än alla andra. Han visste att han lekte med våra sinnen, att vi aldrig skulle kunna greppa hans vidd eller tankemässigt komma ifatt. Lägg till en nästan omoralisk arbetsmoral. Alltsammans förstärkt av att han in i minsta detalj, med en närmast sekteristisk manipulationsförmåga, dikterade villkoren för sin egen mystik. Om några hundra år går det möjligen att göra en rättvis sammanfattning av honom.

Den som upplevde The Purple One på Way Out West 2011 och därefter försökte ta resten av festivalens icke alls pjåkiga utbud på allvar insåg ögonaböj svårigheten.

Närmare bestämt:

Omöjligt.

Läs mer...
<< Första sidan < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista sidan >>

Resultat 1 - 10 av 3216
egenbanner_sonic86.jpg
annons:
Banner
annons:
Banner
annons:
Banner
annons:
Banner
annons:
Banner